Shutter Island

Som jag har sagt innan så vet jag ungefär vad jag tycker om för filmer. Jag gillar många meningslösa filmer, som helt enkelt är ren underhållning. Jag gillar även en del meningsfulla filmer, men de måste vara bra gjorda. Jag gillar skräckfilmer, så länge de inte spelar på ”äcklig skräck” utan faktiskt ”läskig skräck”. Saw-filmerna är kanske undantaget där, för de gillar jag faktiskt. Filmer i genren thriller brukar jag inte gilla. Inte action heller (Tarantino är undantaget, för han är så mycket mer än action, även i sina mest actioniga actionfilmer).

Jag har hört mycket bra om Shutter Island, men jag har aldrig på allvar tänkt att jag skulle se den. Visst, den är med Leonardo DiCaprio och han har ju faktiskt blivit väldigt mycket bättre på senare år, men ändå. En thriller. En thriller som dessutom ser väldigt standard ut när man tittar på trailer och omslag och affischer. Men Scorsese är ju bra. Och pojkvännen vill hyra den. Okej då. Vi hyr den.

Hakan hänger. Händerna knyts ihop.  Hjärtat dunkar. Vad bra den är. Spänningen stiger, obehaget känns behagligt. Vad konstigt.

Fan vad bra film! Jag gillar ju inte thrillers, det är jag säker på. Det här är definitivt undantaget och inte regeln. Men fan vad bra film!

Leonardo DiCaprio gör en oerhört bra roll. Jag ser inte någon som gör en dålig roll, kanske några som gör det lite medelmåttigt, men inte mer. Det mesta är bra.

Jag kommer ihåg att jag tänkte på skådespelet i början av filmen, tänkte att jisses vad de spelar som om det var inspelat för längesen, ni vet de där gamla klassiska 50tals-filmerna med detektiver, lite överdrivet sådär, fast den här har det moderna filmningssättet. Det är nog meningen, tänkte jag, men visste inte riktigt varför, kanske bara för att ge filmen något speciellt? Utan att avslöja för mycket så kan jag väl säga att i slutet så såg jag en anledning. Jag vet inte om de faktiskt tänkte så, men jag fick i alla fall en tolkning som passade bra.

Shutter Island var en väldigt bra film. Man kunde inte för en enda sekund (nåja, jag kunde inte i alla fall) förutspå hur den skulle sluta. Spänningen fanns där genom nästan hela filmen, och jag kände mig lite obehaglig till mods, nästan lite rädd, vid vissa punkter. Sådär härligt rädd som man vill bli ibland. Anledningen till att man tittar på skräckfilmer och går på skräckvandringar.

Fast detta var ju inte skräck. Det var det faktiskt inte, det är bara jag som är extremt lättskrämd. Det var thriller. Ren thriller. Och jag gillade det. Alltså måste den vara jävligt bra.

Se den! 4,5/5 ninjapoäng.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Åsikter, Film och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Shutter Island

  1. The Dude skriver:

    Ah va nive att du tyckte om den, jag såg den på bio and I LOVED it! Tycker att du ska se filmen ”Law abiding citizen”. Den är bra och jag tror pojkvännen skulle tycka om den också ;) Shibby and out!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *