Äntligen!

Imorse när jag vaknade så tyckte jag att det verkade ovanligt ljust bakom persiennerna. Det liksom sken emellan springorna. Och när jag drog upp de så gav jag ifrån mig ett förtjust litet tjut – det snöar!

Och det var fan på tiden. Känns som att hela landet, till och med delar av Skåne, har haft snö i flera omgångar redan. Men inte här.

Det är något magiskt med den första snön. Efter förra vintern så trodde jag inte att jag någonsin skulle längta efter snö igen. Men självklart hade jag fel, och det visste jag nog innerst inne då också. Snö hör julen till och julen är den bästa tiden på året. Varje år tänker jag att jag hoppas att det snöar hela december, och några dagar i januari. Sedan får det gärna sluta, för min del. Sedan kommer den jobbiga vintern, och det är inte ett dugg mysigt längre.

När jag gick ut i köket så hittade jag Sookie sittandes i fönstret och tittade ut. Hon har ju aldrig sett snö förut. Hon undrar nog varför det är så vitt överallt. Tänkte ta ut henne lite senare så att hon får känna på hur det känns också. Hon verkar väldigt nyfiken i alla fall, för hon har suttit i fönstret nästan hela dagen nu.

Jag tänkte ett tag att jag kanske skulle starta en julblogg. Jag är medveten om att jag skriver väldigt mycket om jul, så varför inte? Men sedan tänkte jag att nej, jag skriver allt här istället. Allt – filmer, böcker, katter och hundar, jul, mat, allt. Lite av varje, det är skiten.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Allmänt, Jul, Vov Mjau och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *