It’s Complicated

Stella gissade alldeles rätt:

Filmen jag pratade om var It’s Complicated. Och vem vill inte vara som Meryl Streep? Hon är på min topp 3-lista över bästa skådespelare just nu, och har varit det i en himla massa år. Jag vet inte om jag någonsin har sett henne göra en dålig roll, och i den här filmen så är hon alldeles förtjusande.

Jag var inte så pepp på att se den här filmen faktiskt. Jag köpte den för ett par veckor sedan, men tills igår så har den bara stått orörd i bokhyllan. Jag tror att det beror på Alec Baldwin. Det är få som gillar den mannen vet jag, och jag är definitivt inte en av dem. Han irriterar mig på det där viset som man liksom inte kan förklara varför, han bara gör det. Hans roll i den här filmen är inget undantag, men det är ändå inte så farligt som jag befarade.

Nej, den här filmen är ljuvlig. Jag vet inte om jag någonsin har beskrivit en film som ljuvlig innan, men det var det ordet jag hade i skallen under de 2 timmarna jag satt i soffan och tittade på den igår. Den är ljuvlig. Och Meryl Streep är förtjusande.

Det är verkligen en tvätt-äkta feel-good-film, perfekt för dåliga dagar eller regniga dagar eller bra och soliga dagar. Tror att den är ganska bra för de flesta dagar, faktiskt. Man känner sig verkligen lite gladare efteråt, och man hinner med många gapskratt under tiden.

Men om man ska vara helt ärlig så är väl själva filmen ganska standard. Fast lite bättre än standarden. Det är bara det att Meryl Streep lyfter allt, och man kan inte låta bli att älska den kvinnan.

4/5 ninjapoäng.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Film och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *