Elf

Nu har jag precis firat fjärde advent genom att se filmen Elf, som jag faktiskt bara har sett en gång innan, och det för flera år sedan. Det finns ju förstås en anledning till det, och det är Will Ferrell. Jag förstår inte folks fascination med den mannen, jag tycker att han är fruktansvärt jobbig, och inte ett dugg rolig utan bara löjlig. Därför blir även hans filmer på det viset förstås.

Det finns säkert folk som skrattar åt filmen Elf, men jag gör det inte. Och det säger en del, för jag skrattar faktiskt åt det mesta.

Men jag tycker ju väldigt bra om Zooey Deschanel däremot, och jag tycker det är synd att hon inte var med lite mer. Hon är väl inte en av de bättre skådisarna vi har – hon ligger nog ganska mycket i mitten – men hon har något. Precis som hennes syster, Emily Deschanel, som spelar rollen som Dr Temperance Brennan i tv-serien Bones. De har båda något som får mig att tycka om de och bli väldigt fäst vid deras rollfigurer.

Filmen Elf var kanske inte något för mig egentligen, men det är alltid mysigt med julfilmer. Egentligen kan de nog vara hur dåliga som helst (nåja), bara de har tillräckligt med julpynt, julmusik och julkänsla, för att jag ska kunna sätta mig och titta.

Elf får 2,5/5 ninjapoäng.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Åsikter, Film, Jul, TV och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *