När man behöver lite bloggregn

När bloggtorkan är ett faktum så finns det någon jag alltid kan lita på att ge mig lite material. Mr Hugh Laurie. Min hjälte, min idol. Oh captain, my captain!

Här spelar han Protest Song, som förmodligen är lite (läs: mycket) parodi på Bob Dylan. Från Parkinson år 2000. En jäkligt bra låt för övrigt.

Förresten så fick jag alla säsonger av A Bit of Fry and Laurie i julklapp i år. Det finns en risk att jag kommer bloggbomba er med mina favoritklipp därifrån. Men det är väl okej? Lite brittisk humor i form av Stephen Fry och Hugh Laurie behöver vi alla!

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Jul, Musik, TV och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *