Kronjuvelerna

Filmen Kronjuvelerna har inte premiär förrän den 29 juni, men jag har sett den i alla fall. Vad ska jag säga? Är man cool så är man.

Jag hade inte jättehöga förväntningar när jag satte mig i biosalongen. Jag hade sett trailern och var inte särskilt impad, eller ens särskilt nyfiken. Björn Gustafsson skulle vara med, och det skulle väl bli lite intressant att se honom skådespela i en riktig film. Mer än så var det inte.

Filmen började och man märkte ändå ganska snabbt att den inte skulle vara helt värdelös. Men tveksamheten fanns kvar ett tag, skådespelarna var tveksamma och den var kanske lite trögstartad, jag vet inte. Allteftersom filmen gick så blev jag dock mer och mer indragen. Jag ska sätta det i termer som alla kan förstå.

10 minuter in: Hm.
30 minuter in: Okej.
45 minuter in: Bra!
1 timme in: Wow!
1 timme och 15 minuter in: Ta inte sluuut!

Jag älskade den. Jag skrattade, jag blev berörd, överraskningarna överraskade och jag vill se den igen. Skådespelarinsatserna var inte helt felfria alltid, men det hängde jag inte upp mig särskilt mycket på. Överlag så var det bra. En av de mycket bättre svenska filmerna jag har sett.

4,5/5 ninjapoäng.

Funderade faktiskt på att ge den högsta betyg, men så kul ska vi ändå inte ha. Måste komma ihåg att vara lite surtant ibland, att inte vara alltför snäll. Surtant-ninja.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Åsikter, Film och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kronjuvelerna

  1. Lania skriver:

    Ooh förhandsvisning. :) Filmen verkar väldigt speciell, jag fattar inte riktigt vad den ska handla om. Får se om min pappa gillar den, han är cineast och ser en massa film. Själv har jag ganska svårt för svensk film, språket känns så konstlat ofta. Kul att du gillade den!

  2. Pingback: Carina Dahl » Bloggboost

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *