Black Swan

Det var söndag och jag råkade hamna hemma hos Frida i Lund med ett fat vaniljglass, kokade bär och nougatsås i handen och en tekopp framför mig. Och så råkade vi titta på Black Swan.

Jag är glad att det råkade bli så – dels för att jag gillar glass med bär och nougatsås – och dels för att jag har velat se Black Swan ända sedan den gick på bio. Jag hade i vanlig ordning inte råd att se den just då, men har hela tiden tänkt att jag måste hyra den när tillfälle ges. Egentligen hade jag inte hört så mycket om den. Visste bara att den har blivit prisad till skyarna av kritiker och vänner och vänliga kritiker och kritiska vänner och att den handlar om Svansjön.

Så när en del av filmen hade gått och den började bli konstig och småläskig så blev jag och Frida nyfikna på vilken genre den egentligen tillhörde. Vi kollade på fodralet och såg att den klassas som en ”utmanande psykologisk thriller”. Vi som bara hade trott att det var typ en… drama-dans-film. Jag är alltså glad att jag inte satte mig ner och tittade på den själv, eftersom jag inte klarar av minsta lilla skräck när jag är ensam. Sist jag försökte mig på en skräckkväll i min ensamhet så började jag typ gråta och kunde verkligen inte sova en blund på hela natten. Ingen vidare modig ninja, nej.

Hur som haver så var filmen otroligt bra. Natalie Portman som huvudrollen Nina är helt… flabbergasting. Och det är ändå en skådespelerska som jag inte har varit jätteförtjust i innan – nu satt jag med gapande mun och var mäkta imponerad. Galet bra skådespel. Filmen i sig var väldigt gripande och intressant och man drogs verkligen in i storyn och engagerade sig. Jag tycker att psykologiska thrillers väldigt ofta kan gå fel, bli för konstiga och krystade, men den här var inte så. Dessutom är fotot i den här filmen så himla vackert. De tog fram både det vackra i baletten och det makabra i psykosen som huvudpersonen genomlider. Dansscenerna är nästintill magiska, och jag tycker verkligen att de har lyckats väldigt bra med filmningen i de scenerna också. Man flyter med i dansen liksom.

Jag vill redan se om den… dock måste jag hitta någon som kan sitta bredvid mig och hålla mig i handen. Japp, så töntig är jag. Any takers?

5/5 ninjapoäng.

Om ninjamalin

Never trust a hippie!
Det här inlägget postades i Åsikter, Film och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Black Swan

  1. Stella skriver:

    älskade Black Swan och Natalie. Jag var inte heller något större Portman-fan innan jag såg filmen, men satt också där och gapade. Vilket skådespel! Avundsjuk så inåt helvete. Märkligt nog fick den här filmen mig att bli ännu mer entusiastisk när det gäller balett och jag kämpade på som bara den varje balettlektion…lite märkligt… Känns som om den egentligen borde ha haft motsatt effekt, but there you go.
    älska, älska, älska Black Swan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *